onsdag 27 maj 2009

Don't Come Knocking



När jag i kväll satte mig ner i soffan för att se filmen Don't Come Knocking var det utan större förväntningar. Jag visste bara att Tim Roth hade en mindre roll och eftersom han är en av mina favoritskådespelare kändes det spännande att se filmen.

Don't Come Knocking handlar om den avdankade skådespelaren Howard Spence, han tröttnar på filmen han jobbar med och lämnar inspelningsplatsen. Howard har ignorerat sitt liv innan skådespelarkarriären i 30 år och hälsar för första gången på 30 år på sin mamma. Mycket har förändrats och när Howard får veta att han har en son börjar han ställa sig frågan om livet han levt verkligen varit värt det. Finns det inget viktigare i livet?

Filmen har ett fantastiskt foto, scenerna är inte storslagna men övergångarna mellan olika sekvenser är ibland makalös. Titta bara på de första 30 sekunderna av filmen så förstår du.

Rollinsatserna är inget utöver de vanliga, man blir inte besviken men de är inget utöver det vanliga. Med ett undantag, Tim Roths roll är väldigt komisk och välporträtterad. Om min beundran för Roths roll beror på min beundran för honom eller om hans insats i just den här filmen är något utöver det vanliga är svårt att säga. Antagligen lite av båda två.
Filmen som helhet är underhållande. Vissa scener känns lite klyschiga, jag kan inte riktigt definiera om det är regissören gör det med glimten i ögat eller inte. Men om man tolkar det som ett skämt eller något i den stilen är det ganska genialt.

Se filmen om du gillar Tim Roth, undvik filmen om du vill ha en djuplodad seriös film.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar